Inledning

Sedan slutet av 1900-talet har sociala organisationer, både i Norr och Söder, uppnått erkännande, prestige, kompetens och legitimitet som internationella aktörer inom Rättvis Handel.

Dock möter dessa processer nya strukturella utmaningar för förändring: att utforska alternativa finansieringsmekanismer, underlätta allianser/partnerskap på marknaderna, stärka kapaciteten hos normskapande entreprenörer, påverka den globala handelspolitiken, stimulera samarbete inom sfärer med flera intressenter samt inom makt- och auktoritetsstrukturer, både offentliga och privata, inom handel……

Rättvis Handel framstår som ett centralt intresseområde för lärande, empowerment och positionering av sociala och institutionella aktörer, den globala urfolksrörelsen, organisationer av producenter-entreprenörer och internationella organisationer.

Kursen erbjuder möjligheter att utvidga kunskapsgränserna inom ämnet, fördjupa förståelsen för de komplexa systemen inom Rättvis Handel, utveckla analytiska färdigheter och relationer i världen av policyutformare, operatörer och reglerande aktörer – offentliga, privata, nationella och internationella – samt bekanta sig med praktiker och initiativ på lokal, regional och global nivå inom Rättvis Handel.

Kursens struktur

  • Utveckling av teoretiska och begreppsliga aspekter + allmän introduktion
  • Fallstudie om Rättvis Handel + kursinnehåll
  • Virtuella praktikmoment inom Rättvis Handel + kursinnehåll
  • Global utvärdering av kursen

DEL I: Teoretiska aspekter av Rättvis Handel

  • Rättvis Handel: begrepp
  • Begreppet Rättvis Handel och dess inverkan på akademin och de internationella relationerna
  • Ömsesidiga beroendeförhållanden mellan den globala Rättvisa Handelsrörelsen och den globala urfolksrörelsen.
  • Makt- och auktoritetskonstruktioner: legitimerande av den politiska aktören och ekonomisk empowerment inom Rättvis Handel.
  • Begreppsliggörande av Rättvis Handel ur perspektivet hos sociala organisationer, offentliga och privata enheter samt internationella organisationer.
  • Teoretisk läsning av Rättvis Handel: det tvärvetenskapliga perspektivet på begreppet Rättvis Handel, Agenda 2030, FN:s globala mål och urfolk.
  • Retorik kring Business for Development, den globala alliansen för hållbar utveckling, globala allmänna nyttigheter och begreppet Rättvis Handel.

DEL 2: Arkitekturen i systemet för Rättvis Handel

Globalt ramverk för Rättvis Handel: Bidrag från internationella organ, nationella enheter och sociala rörelser vid etableringen av normer, regleringar och policys för Rättvis Handel (FN, Europeiska unionen, internationella finansieringsorgan, bilaterala organ för internationellt samarbete, NGOs, FN-organ, den globala urfolksrörelsen, den globala Rättvisa Handelsrörelsen).

Framväxten av internationella strukturer för Rättvis Handel:

  • World Fair Trade Organization (WFTO)/Organización Mundial de Comercio Justo (OCMJ)
  • Fairtrade International/FLO: Fairtrade Labelling Organizations International
  • FTAO: Fair Trade Advocacy Office
  • World Fair Trade Organization – Europe
  • Lokala och globala nätverk
  • Nationella och överstatliga initiativ: organisationer av producenter och konsumenter: kedjor för rättvis handel.

Produktion av normer och internationella standarder för rättvis handel:

  • Principer för Rättvis Handel
  • Kriterier för Rättvis Handel
  • Standarder för Rättvis Handel
  • Märkning för Rättvis Handel/Fairtrade
  • Internationell certifiering
  • Internationella normer

DEL 3: Urfolks rättigheter, utvecklingsdecennier och Rättvis Handel

FN:s mekanismer för urfolk: Världskonferensen om urfolk, FN:s permanenta forum för urfolksfrågor, FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter.

  • FN:s deklaration om urfolks rättigheter (2007): sambandet mellan rättighetsnormer och kapacitetsutveckling inom Rättvis Handel.
  • Urfolksdecennier och Rättvis Handel: Första decenniet 1994–2004 och Andra decenniet 2004–2014: utvecklingen av den globala Rättvisa Handelsrörelsen under dessa två perioder.
  • Dynamiken i urfolks representation i FN och lobbyverksamhet för rättigheter i olika internationella agendor: inflytande på den internationella politiken för Rättvis Handel.
  • Rättvis Handel, urfolk och FN:s utvecklingsdecennier: 1960, 1970, 1980, 1990: en lång period av sökande efter möjligheter för aktörers positionering i förändringsprocesser.
  • Nytt årtusende: FN:s deklaration i det nya årtusendet, urfolk och perspektiven för att integrera Rättvis Handel i sfärerna för global handel.
  • Rättvis Handel och urfolk i det nya årtusendet: Millenniemålen (MDG) 2000–2015: 8 mål

DEL 4: FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG), Agenda 2030, urfolk och Rättvis Handel

Transformera vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, FN: de stora riktlinjerna i Agenda 2030: strukturella implikationer för utvecklingen av Rättvis Handel

Utforskning av de 17 globala målen för hållbar utveckling och sambandet mellan urfolk och den globala Rättvisa Handelsrörelsen: strategier, allianser, riktlinjer, program, policys, finansiering……

DEL 5: Nätverk för Rättvis Handel och urfolksbefolkningar

Framväxten av urfolksrörelsen som en internationell aktör inom Rättvis Handel

Expansion och tillväxt av nya internationella, lokala eller regionala enheter i Norr och Söder inom Rättvis Handel: NGOs, offentliga och privata organ, organisationer inom den internationella urfolksrörelsen, organisationer av producenter och konsumenter.

Initiativ inom olika specialiserings- eller interventionsområden: certifieringsorgan, normproducenter, reglerande organ, ackreditering, accountability, transparens, antikorruption, genus, rättighetsförsvar: en ny generation av organisationer inom sfärerna för Rättvis Handel på global nivå.

Globala nätverk för Rättvis Handel: typologi av nätverk

Dynamiken i interventioner från nätverk för Rättvis Handel på global, regional eller lokal nivå

governanceresearchcenter.org/sv/articles/gobernanza-comercio-justo-sostenible/ · Maskinöversättning (AI) av originalet på spanska. Den kan innehålla fel: endast originalet är giltigt. Utskrivet från governanceresearchcenter.org. © José Escobar.