Inledning
- Institutionella omvandlingar i den nya världsordningen och spridningen av governance-idén.
- Governance och maktfördelning
- Förändringar i nationalstaten: omvandling av nationalstatens funktionssätt
- Begränsningar i relationen mellan governance och nationalstaten: transnationalisering av auktoritet och suveränitet – utveckling av auktoritetsstrukturen: offentlig och privat, nationell, subnationell och supranationell
- Governance och begrepp: den minimalistiska staten/statens handlingsutrymmes gränser, beyond the State, beyond sovereignty, publicness/den offentliga sfären, statens återkomst, relationer mellan offentlig och privat sektor, offentliga tjänster, Quangos (quasi-autonomous non-governmental organizations), self-governance
- Politiska omorienteringar och institutionella grunder för den globala governance-modellen: demokratisering, empowerment, liberalisering, accountability, korruptionsbekämpning, good governance, governability, ansvarstagande, civilsamhälle, civil ekonomi, friheter, rättsstat, mänskliga rättigheter, äganderätt, advocacy, corporate social responsibility, standardisering/normalisering/harmonisering, innovation, soft governance-koordination, självreglering.
- Governance och transnationalisering av offentliga och privata aktörer
- Statliga och icke-statliga aktörer, reglering och governance: stat/regering, ANE (icke-statliga aktörer), regionala organisationer, internationella organisationer, transnationella företag.
- Nätverksgovernance
- Governance i internationella relationer: samtida maktbildningar
Governanceformer
- Politiska grunder för nya governanceformer
- Offentlig governance och företagsgovernance
- Definitioner av politisk governance och ekonomisk governance samt deras relation till offentlig och företagsgovernance
- Icke-offentlig marknadsdriven governance: självreglerande governance/self-regulatory governance
- Fler nivåer/flerskiktad governance, stakeholders och multi-stakeholder i offentlig governance och företagsgovernance
- Stat, decentralisering och maktfördelning: delegering av befogenheter – överföring av kompetens till lokal governance/territoriell governance
- Gränsöverskridande samarbete, territoriell utveckling och decentraliserad governance, subnationell governance
- Oberoende regleringsorgan: konceptuella ramar, institutionell skapelse, spridnings- och legitimeringsformer, roller, verksamhetsområden
Governance och partnerskap
- Partnerskapsansatser: den anglosaxiska skolan och den franskspråkiga skolan
- Retorik kring tri-sektoriella partnerskap: Tri-sektoriella partnerskap: E/G + IO + PR = PPP > AB + CSO + PR = PPP > E/G + PR + CSO = PPP > PR + AB/IO + E/G = PPP (E/G = Stat/Regering; IO = Internationella organisationer; AB = Bilaterala byråer; IO = Multilaterala organisationer; CSO = Civilsamhällesorganisationer; PPP = Offentlig-privat partnerskap; PR = Privat sektor)
- Omdfiniering av roller mellan offentlig och privat sektor inom ramen för nya former av partnerskap och governance.
- Transnationella företag och partnerskapsbegreppet
- Offentlig-privat partnerskap (PPP): konceptuella ramar, policy-modellering
- Governance och offentlig-privat partnerskap/G-PPP
- Governance-PPP = G-PPP och den flerskiktade interventionsmetoden
- Multi-stakeholder-partnerskap och flernivågovernance: definitioner, utmaningar
- Partnerskap och företagsengagemang i utveckling: transnationell agenda – offentlig och privat diskurs
- Globala partnerskap: konceptuella ramar, transnationalisering av partnerskapssystem: globala partnerskapsinitiativ
- Multi-stakeholder-allianser: Internationella organisationer, stater/regeringar och privat sektor – public-private infrastructure partnerships: utbildning, hälsa: globala allianser
Governance och business
- Governance och business: allmän översikt
- Uppkomst av governance och business inom statens/regeringens sfär, ANE (icke-statliga aktörer), regionala organisationer, internationella organisationer
- Global Business Coalition, World Business Council for Sustainable Development, The Prince of Wales International Business Leaders Forum, The Business Humanitarian Forum, World Resources Institute, World Council for Corporate Governance, The Global Reporting Initiative, International Organization for Standardization, The International Union for Conservation of Nature, Transparency International, World Energy Council/Conseil Mondial de l'Energie, Business Fights Poverty, Business Action for Africa, Business and Human Rights, EABIS…
- Transnationella nätverk/allianser/plattformar: icke-statliga aktörer, stakeholders…
- Governance och leverans av offentliga tjänster/public services delivery
- Ekonomi styrd av statlig reglering, liberaliserad policy, hållbarhet och tillväxt, business och marknadsbildning.
- Ny Lex Mercatoria och governance
Governance och immaterialrätt
- Uppkomsten av immaterialrätt: allmän introduktion
- World Intellectual Property Organization
- Vad är immaterialrätt?
- Uppkomsten av immaterialrätt i den globala ekonomin
- World Intellectual Property Organization (WIPO/OMPI): policy, normer, mandat, samarbete och utveckling, utvecklingsländer…
- World Trade Organization och TRIPs: trade-related aspects of intellectual property rights/ADPIC: aspekter av immaterialrätten som rör handel.
- Global reglering av immaterialrätt: vilka representationer för länder i Norr och Söder.
- Lobbyverksamhet från privata aktörer inom området global reglering av immaterialrätt
- Governance och immaterialrätt
Governance och det globala livsmedelssystemet
- Governance och livsmedelssystemet: allmän ram
- Avreglering/reglering av jordbruk, marknader för mark, livsmedelsmarknader.
- Livsmedelssystem och immaterialrättsbegreppet
- Liberalisering av livsmedelspolitik
- Förflyttning av livsmedelssystemet
- Nya politiker för hantering av livsmedelsresurser
- Implementering av businessregler och normer i livsmedelssystemet
- Transnationella företag och det globala livsmedelssystemet
- Det globala livsmedelssystemet och nationella samt transnationella aktörer: stat och livsmedelsföretag
- Stater, internationella organisationer och den globala livsmedelsfrågan
- Livsmedelsproduktion i Norr och Söder och global livsmedelsgovernance
Governance och vattenresurser
- Vattengovernance: allmän introduktion
- Stat/regering och vattenresurser
- Internationella organisationer och vattenfrågan
- Avreglering och reglering av vatten
- Vattenindustrin: vattenförsörjning – marknaden för vattenleverantörer
- Governance och förvaltning av vattenpolitik
- Transnationalisering av vattengovernance
- Water Rights/rätten till vatten, Vattendekad
- Gränsöverskridande samarbete och vattenförvaltning
- Multi-stakeholder och vatten
- Partnerskap och allianser för vatten och sanitet i världen
- Vattengovernance: stat och businesssektorn
Governance och klimatförändringar
- Governance och klimatförändringar: teoretisk ansats till frågan
- Miljö, avkarbonisering av den globala ekonomin och kolhandeln/kolmarknaden/lågkolekonomi, i Norr och Söder.
- Klimatpolitik: regeringar, internationella organisationer, icke-statliga organisationer, globala forum, transnationella företag
- Miljöreglering: FN:s konferens om människans miljö, Stockholm 1972; Our Common Future, rapport från World Commission on Environment and Development (WCED), publicerad 1987, Brundtlandrapporten; FN:s konferens om miljö och utveckling, Rio de Janeiro 1992 – Agenda 21; FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC/CCNUCC), Rio 1992; UNFCCC/COP, Berlin 1995, Berlinmandatet; Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Kyoto 1997, FN 1998; Världstoppmötet om hållbar utveckling, Johannesburg 2002; Kyotoprotokollet, Accra-rapporten 2008; UNFCCC/COP15/CMP5, FN:s klimatförändringskonferens i Köpenhamn, december 2009; UNFCCC/COP16/CMP6, Cancún, Mexiko 2010; UNFCCC/COP17/CMP7, Durban, Sydafrika 2011; Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio de Janeiro, Brasilien 2012
- Miljö och flernivå- och multi-stakeholder-governance
- Initiativ från businesssektorn: allianser, nätverk, projekt
- Lokal miljögovernance
- Lågkolekonomi: paradigmskifte och politiker i Norr och Söder
- Governance och klimatrelaterade utmaningar
- Politisk ekonomi av klimatförändringar
Governance och utvinningsindustri
- Governance och utvinningsindustri: introduktion
- Stater/regeringar och naturtillgångar
- Liberalisering av utvinningsindustri
- Förvaltning och medförvaltning av naturtillgångar/shared governance
- UN Global Compact/Globala kompakten: UN Global Compacts axlar: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, korruptionsbekämpning.
- Frivilliga principer och transparens: normativa instrument inom utvinningsindustri
- Extractive Industries Transparency Initiative (EITI) > Natural Resource Charter
- Transparens och förvaltning av intäkter från utvinningsindustri
- Utvinningsindustri och transnationella företag
- Mänskliga rättigheter, business och utvinningsindustri
- Utvinningsindustri inom samhälle, ekonomi och äganderätt/property rights
- Utvinningsbaserad ekonomi och hållbar utveckling
Global governance
- Global governance: teoretiska ansatser
- Gruppen av de mest industrialiserade länderna: G7, G8, G8+5, G20
- Gruppen av utvecklingsländer: G77, G24, G15
- FN:s säkerhetsråd: struktur, roll, medlemmar
- Internationella finansinstitutioner (Bretton Woods): IMF, Världsbanken, WTO
- FN:s specialorgan/intergovernmentella organisationer inom FN-systemet
- Global governance-initiativ: World Economic Forum/Världsekonomiska forumet
- Global ekonomisk governance
- Europeiska unionen: regional governance och global governance
Spridning av governance inom Europeiska unionen, Afrika, Asien, Latinamerika
- Governance i Europeiska unionen, Afrika, Asien och Latinamerika: kontext, aktörer och maktutmaningar
- Inbördes beroende mellan politik, marknadsekonomi och governancesystem
- Transnationalisering av governance-relationer mellan Europeiska unionen och länder i Söder
- Governance och relationer mellan Europeiska unionen och Kina
governanceresearchcenter.org/sv/articles/syllabus-de-cours-gouvernance/ · Maskinöversättning (AI) av originalet på franska. Den kan innehålla fel: endast originalet är giltigt. Utskrivet från governanceresearchcenter.org. © José Escobar.