Inledande ramverk för styrning

  • Definition av styrningsbegreppet
  • Styrning och spridning av makt och auktoritet
  • Institutionella omvandlingar i den nya världsordningen och spridningen av styrningsidén
  • Förändringar av nationalstatsmodellen: omvandling av nationalstatens funktionssätt: delegation, auktoritet, territorium, rättigheter, suveränitet…

Styrning och begrepp: den minimalistiska staten eller statens handlingsgränser, bortom staten, bortom suveräniteten, den offentliga och den privata sfären, statens återkomst, offentlig-privata relationer i offentliga tjänster, quangos (kvasi-autonoma organisationer/ickestatliga organisationer/hybrida institutioner), självstyrning, lagstiftare, politiska beslutsfattare, privata och offentliga reglerare.

Implikationer för relationerna mellan styrning – stat/regering: transnationalisering av auktoritet, territorium, rättigheter och suveränitet: utveckling av auktoritetsstrukturen: det offentliga och privata i styrningen; det nationella, subnationella och transnationella i styrningen.

  • Offentliga och företagsaktörer: reglering/styrning: stat, ANE, hybrida styrningsorgan, internationella organisationer, transnationella koncerner.
  • Utveckling av samhällsbegreppet: samhället under välfärdsstatens era: det civila samhället under nuvarande era av styrning och marknad.
  • Styrning och nätverk
  • Styrning i internationella relationer: samtida maktformationer

Styrningsformer

  • Politiska grundvalar för styrning
  • Konceptuell definition av politisk styrning och ekonomisk styrning samt deras relationer till offentlig och företagsstyrning.
  • Icke-offentlig styrning eller marknaden som styrningsmodell: regulatorisk självstyrning eller självreglerande styrning.
  • Multinivå- eller flernivåstyrning, intressenter eller multiintressenter: styrning och transnationalisering av offentliga och privata aktörer i globala frågor.

Stat, decentralisering och styrning: delegering av befogenheter till subnationell nivå: lokal styrning/territoriell styrning: gränsöverskridande samarbete eller gränsöverskridande/territoriell styrning: territoriell utveckling eller decentraliserad styrning.

Oberoende regleringsorgan: konceptuella ramar, institutionell uppbyggnad, spridnings- och legitimeringsmetoder, roller, interventionsområden.

Politiska inriktningar och institutionella grundvalar för styrning: demokratisering, autonomi, liberalisering, redovisningsskyldighet, korruptionsbekämpning, god styrning, demokratisk styrning, regeringsförmåga, ansvarstagande, rättsstatsprincip, medlare/rättighetsombudsman, företags sociala ansvar, standardisering, homogenisering, harmonisering, innovation, flexibel styrning/koordinering, självstyrning/self-governance.

Styrning och partnerskap

Partnerskapsansatser/partnership/partenariat: den anglosaxiska skolan och den franska skolan och den frankofona traditionen.

Retorik om tresektorspartnerskap eller tresektorspartnerskap: E/G + OI + SP = PPP > AB + OSC + SP = PPP > E/G + SP + OSC = PPP > SP + AB/OM + E/G = PPP: E/G = Stat/Regering; OI = Internationella organisationer; AB = Bilaterala byråer; OM = Multilaterala organisationer; OSC = Civilsamhällesorganisationer; PPP = Offentlig-privat partnerskap; SP = Privat sektor; SCTNs = Transnationell företagssektor; B2B = Business-to-business-partnerskap; PGBPM = Globalt partnerskap för globala allmännyttiga varor; ONU-Business; ONU-GC = FN – Global Compact; F-BPM = Filantropi – Globala allmännyttiga varor; GBPM-NOIH = Styrning av globala allmännyttiga varor – nya hybrida internationella organisationer (offentlig service men privata, privat ursprung men tar på sig auktoritetsroller i globala allmänna frågor).

  • Ondefiniering av roller mellan den offentliga och den privata sektorn inom ramen för nya former av partnerskap och styrning.
  • Transnationella samhällen och partnerskapsbegreppet
  • Offentlig-privat partnerskap (PPP): konceptuella ramar, policyutformning
  • Styrning och offentlig-privat partnerskap/G-PPP
  • Styrning-PPP = G-PPP och den flernivåbaserade interventionsmetoden
  • Multiintressentpartnerskap och flernivåstyrning: definitioner, inriktningar.
  • Partnerskap och samarbete/deltagande från business/företagssektorn i global utveckling: transnationell agenda: offentlig-privat diskurs.
  • Globalt partnerskap: konceptuella ramar, transnationalisering av partnerskapssystem: globala partnerskapsinitiativ.
  • Multiintressentallianser: Internationella organisationer, stat/regering och privat sektor: offentlig-privat infrastrukturpartnerskap; partnerskap för tillhandahållande av offentliga tjänster: utbildning, hälsa; globala allianser, globala insatser.

Styrning och business

  • Styrning och affärsverksamhet: ett globalt perspektiv
  • Framväxt av styrning och business i den offentliga sfären: stat/subnationella regeringar
  • FN, styrning och business
  • Styrning och de nya strukturerna för representation av privat auktoritet på global nivå/global business authority
  • Transnationella nätverk/allianser/plattformar: icke-statliga aktörer/privata aktörer, intressenter/stakeholders
  • Styrning och tillhandahållande av offentliga tjänster/public service delivery: nya inriktningar, nya aktörer.

Ekonomi driven av reglering och avreglering, decentralisering och delegation, reglering från business/privata sektorn, liberalisering av handel, finanser och marknader.

Styrning: offentlig auktoritet > privat auktoritet

Ny Lex Mercatoria och styrning

Styrning och immaterialrätt

  • Framväxt av immaterialrätt: allmän introduktion
  • Organisationen för immaterialrätt – OPI/WIPO: WIPO:s historia, mål, policy, normer, mandat, medlemmar…
  • Vad är immaterialrätt?
  • Lobbyverksamhet från privata och offentliga aktörer inom området global reglering av immaterialrätt: stat och marknad: suveränitet och business.
  • WIPO, WTO och styrning

WHO och TRIPs (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Framväxt av immaterialrätt i den globala ekonomin.

Styrning av immaterialrätt: aktörer och mekanismer på nationell, subnationell och transnationell nivå: institutioner, internationella organisationer, nätverk… Styrning av immaterialrätt: vilka implikationer för länder i norr och länder i söder?

Styrning och det globala livsmedelssystemet

  • Globalt livsmedelssystem: allmän ram
  • Avreglering och reglering av jordbruket: bildande av marknader för mark, bildande av livsmedelsmarknader.
  • Liberalisering av livsmedelsmarknader
  • Livsmedelssystem och immaterialrättsbegreppet
  • Nya offentliga politiker för förvaltning av livsmedelsresurser
  • Förflyttning av livsmedelssystemet: lokal – regional – global / Norr – Söder
  • Livsmedelssuveränitet: FN, FAO, regering, civilt samhälle, business: den globala problematiken kring livsmedelssuveränitet.
  • Implementering av regler och normer från business-sektorn i livsmedelssystemet
  • Transnationella företag och det globala livsmedelssystemet
  • Styrning av det globala livsmedelssystemet: institutioner, internationella organisationer, nätverk… nationella och transnationella aktörer, offentliga och privata.

Styrning och vatten

  • Styrning av vatten: allmän introduktion
  • Stat/subnationell regering och vattenresurser
  • Avreglering och reglering av vatten
  • Vattenindustrin: vattenförsörjning: marknad för vattentjänsteleverantörer
  • Vattenförvaltning och rättsliga ramar
  • Transnationalisering av vattenstyrning: vatten på den globala agendan
  • Transnationella nätverk för vattenresurser
  • Internationella organisationer och vattenfrågan: Rätten till vatten: FN: resolutioner: internationell ram
  • FN:s vattendekad: 2005–2015
  • Multiintressenter och den globala vattenfrågan
  • Partnerskap och allianser för vatten och sanitet i världen
  • Framväxt av aktörer inom vattenstyrning: nya hybrida organisationer, nya internationella organ från den privata och den offentliga sektorn.
  • Vad är Världsvattenrådet?
  • Vad är Vattenveckan?
  • Nationell/subnationell vattenstyrning
  • Global vattenstyrning

Styrning och klimatförändringar

Styrning och klimatförändringar: teoretisk tillvägagångssätt

Miljöreglering: FN:s konferens om den mänskliga miljön, Stockholm juni 1972; Inrättande av UNEP (FN:s miljöprogram) december 1972; Världskommissionen för miljö och utveckling 1983 (WCED, även känd som Brundtlandkommissionen), Publicering av WCED:s slutrapport ’Vår gemensamma framtid’ 1987; FN:s konferens om miljö och utveckling (CNUMAD)/Jordtoppmötet, Rio de Janeiro 1992 – Agenda 21; FN:s klimatkonvention (UNFCCC/CMNUCC), Rio 1992; UNFCCC/COP (Konferens för parterna), Berlin 1995, Berlinmandatet > COP Genève 1996 > COP Kyoto 1997 (Kyotoprotokollet) > COP Buenos Aires 1998 > COP Bonn 1999 > COP Haag 2000 > COP Bonn 2001 > COP Marrakech 2001 > COP New Delhi 2002 > COP Milano 2003 > COP Buenos Aires 2004 > COP Montréal 2005 > COP Nairobi 2006; COP Bali 2007 > COP Poznań 2008 > COP Köpenhamn 2009 > COP Cancún 2010 > COP Durban 2011 > COP Doha 2012 > COP Warszawa 2013 > COP Lima 2014 > COP Paris 2015; CNUMAD/Jordtoppmötet, Världstoppmötet om hållbar utveckling, Johannesburg 2002; CNUMAD/Jordtoppmötet, FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling/Rio+20, 2012.

  • Miljö och multiintressent- och flernivåstyrning
  • Initiativ från den offentliga sektorn, business, NGOs, internationella organisationer: allianser, projekt, nätverk.
  • Nationell, lokal/subnationell miljöstyrning
  • Global miljöstyrning
  • Miljö och avkolnisering av den globala ekonomin: nya internationella politiker för koldioxidutsläpp.
  • Avkolniseringsmarknader: ny global business
  • Klimatpolitiker: regeringar, internationella organisationer, privata organisationer (NGOs, företags sociala och filantropiska enheter, tankesmedjor), transnationella koncerner.
  • En ny politisk ekonomi för miljö och klimatförändringar?

Styrning och utvinningsindustri

  • Styrning och utvinningsindustri: introduktion
  • Stat/regering och naturtillgångar
  • Liberalisering av utvinningsindustrin och marknader för naturtillgångar

UN-GC: FN:s Global Compact: historia, medlemmar, nätverk, paradigm för FN–business-relationer. FN, Global Compact/GC: de grundläggande axlarna i Global Compact: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, korruptionsbekämpning. Frivilliga principer och transparens: normativa instrument för utvinningsindustrin.

  • EITI (Extractive Industries Transparency Initiative): Stadga om naturtillgångar. Transparens och intäktsförvaltning i utvinningsindustrin.
  • Utvinningsindustri och NGOs nätverk för transparens och korruptionsbekämpning
  • Utvinningsindustri och transnationella koncerner
  • Mänskliga rättigheter, business och utvinningsindustri
  • Utvinningsindustri och begreppen territorium, suveränitet och rätt
  • Utvinningsbaserad ekonomi och hållbar utveckling
  • Nationell/subnationell styrning av utvinningsindustrin
  • Global styrning av utvinningsindustrin

Global styrning

  • Global styrning: teoretisk ansats
  • FN:s säkerhetsråd: struktur, roll, medlemmar, arbetsformer.
  • Internationella finansieringsorgan från Bretton Woods: IMF, Världsbanken, WTO
  • FN-systemet: FN:s specialorgan; FN:s mellanstatliga organisationer.
  • G8/G7-gruppen
  • G77-gruppen
  • Privat initiativ för global styrning: World Economic Forum
  • Europeiska unionen: regional styrning / global styrning
  • Internationella organisationer och privata nätverk inom global styrning
  • Globala ekonomiska block: i Amerika, Europa, Eurasien, Asien-Stillahavsregionen… Nyligen industrialiserade ekonomier: BRICS…

Spridning av styrningsbegreppet på global nivå

  • Styrning i Afrika, Asien, Latinamerika: styrningsramar, styrning som makt- och auktoritetssystem, aktörer, maktcentra…
  • Inbördes beroende mellan ekonomi, politik och samhälle i styrningssystemet
  • Transnationalisering av styrningspolitiker i världen
  • Styrning: 2000-talets paradigm

governanceresearchcenter.org/sv/articles/gobernanza/ · Maskinöversättning (AI) av originalet på spanska. Den kan innehålla fel: endast originalet är giltigt. Utskrivet från governanceresearchcenter.org. © José Escobar.