Inledning
Kursen inriktas på utforskandet av begreppen business och mänskliga rättigheter, samt de ömsesidiga beroendeförhållandena inom de internationella makt- och auktoritetsområdena för styrning.
Vi inleder kursen med en genomgång av teoretiska och begreppsliga aspekter, därefter utforskar vi retorikens utveckling sedan 1900-talet, med tonvikt på analysen av den offentliga och privata instrumentaliseringen, och slutligen behandlar vi de olika dynamikerna för interventioner och allianser som har ägt rum sedan början av 2000-talet.
Kursen har fyra huvudaxlar:
- Mänskliga rättigheter, stat och internationella organisationer under 1900-talet: implikationer, kontext, regleringar, aktörer.
- Styrning och mänskliga rättigheter: retorikens utveckling – FN, stat, privat sektor och civilsamhälle: mänskliga rättigheter under 2000-talet: frivilliga principer, normer/standarder.
- Delegation och nexus mellan business och mänskliga rättigheter på global nivå
- Maktkonstruktioner inom styrning, business och mänskliga rättigheter: globala nätverk, internationella styrningsorganisationer, internationella ramverk.
Metodologi
- Presentation av kursens mål och innehåll enligt syllabus
- Presentation av pedagogiskt material: grafikuppsättning för kursens fyra axlar
- Presentation av en konsultations- och forskningsguide: individuellt arbete eller grupparbete
Teoretiskt ramverk
- Styrning, business och mänskliga rättigheter: teoretiska och begreppsliga aspekter
- FN, business och mänskliga rättigheter: en ny era av styrning – mellan det offentliga och det privata.
- FN:s regleringar/koder för uppförande riktade till transnationella företag: utvecklingen av ramverken för internationell rätt och mänskliga rättigheter.
- Civilsamhälle/NGO:er, mänskliga rättigheter och transnationella företag: styrningsbegreppet i relationerna mellan privata och offentliga aktörer inom de globala ramverken för mänskliga rättigheter.
- Nexus mellan offentlig styrning, privat styrning och mänskliga rättigheter: disciplinära implikationer av gränserna mellan det offentliga och det privata: transnationaliseringen av begreppen offentlig och privat styrning av mänskliga rättigheter.
Grundläggande aspekter av styrning, business och mänskliga rättigheter: 1900- och 2000-talet
- FN, stat och mänskliga rättigheter under 1900-talet
- Mänskliga rättigheter: en nationell och global allmännyttig gärning
- Mänskliga rättigheter, stat och utveckling
- Väsentliga aspekter av de första normerna från internationella organisationer i förhållandet mellan mänskliga rättigheter och företag.
- Styrning av mänskliga rättigheter
- Styrning, business och mänskliga rättigheter under 2000-talet
- Mänskliga rättigheter: en global allmännyttig gärning
- Mänskliga rättigheter i delegationens era
- Mänskliga rättigheter och rätt till utveckling
- Styrning av mänskliga rättigheter
Reglering, business och mänskliga rättigheter
- Produktion av normer och standarder för mänskliga rättigheter för den privata sektorn
- FN, globalt partnerskap, business och mänskliga rättigheter
- Frivilliga principer om säkerhet och mänskliga rättigheter: regeringar och transnationella företag, USA & Storbritannien, 2000.
- FN: Ramverk för business och mänskliga rättigheter: Skydda, respektera och åtgärda: FN-kommissionens rapport, 2008
- FN: FN:s mänskliga rättighetsråd: FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, 2011
- FN och transnationella företag: Global Compact/Pacto Mundial: Global Compacts tio principer: GC/PM, 2000.
- Nexus mellan Frivilliga principer om säkerhet och mänskliga rättigheter 2000, Global Compacts principer 2000 och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 2011
ILO: Mänskliga rättigheter och business: ILO:s tripartita deklaration om principer för multinationella företag och socialpolitik / Tripartite declaration on principles concerning multinational enterprises and social policy MNE (antagen för 40 år sedan – 1977, modifierad 2000 och 2006, reviderad 2017) > ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet 1998
OECD, business och mänskliga rättigheter: Riktlinjer för multinationella företag / Guideline for Multinational Enterprises, antagna 1976, reviderade 2000 > reviderade 2011
Spridning av business och mänskliga rättigheter
- OECD, business och mänskliga rättigheter: OECD:s globala forum om ansvarsfullt företagande / Global Forum on Responsible Business Conduct
- Globala nätverk för GC/PM: Global Compact/Pacto Mundial och mänskliga rättigheter
- FN:s forum om företag och mänskliga rättigheter
Företagsnätverk och mänskliga rättigheter: EITI, Initiativet för transparens inom utvinningsindustrin > Equator Principles > WBCSD World Business Council for Sustainable Development > IBLF: International Business Leaders Forum > Business Call to Action > Global Business Initiative on Human Rights…
- Global styrning och mänskliga rättigheter: G20, G7, GEF, Världsekonomiska forumet…
- Nätverk av internationella organ och mänskliga rättigheter
- Nätverk av icke-statliga organisationer: NGO:er, business och mänskliga rättigheter
- Nätverk av nya internationella styrningsorganisationer inom mänskliga rättigheter: rapportering, företags sociala ansvar CSR…
- Spridning av retoriken Business för utveckling – Business for Development
Företag och mänskliga rättigheter
Företags/privat sektors inträde i avreglerings- och regleringspolitiken: framväxten av oberoende organ med privat auktoritet: policyutformare (policy makers), lagstiftare (law makers).
- Näringsliv/företagssektor och mänskliga rättigheter: offentlig/privat styrning av mänskliga rättigheter.
- Nexus mellan det nya globala normeringsystemet/principer, standarder, transparens, antikorruption, företags sociala ansvar, redovisningsskyldighet och mänskliga rättigheter.
- Transparens, naturtillgångar och mänskliga rättigheter: privat styrning av mänskliga rättigheter.
- Privata företagsenheter: spridning och implementering av frivilliga principer för företag inom mänskliga rättigheter
Privata enheter inom civilsamhället: spridning och implementering av FN:s principer och normer för mänskliga rättigheter och av företagens frivilliga principer och normer
Nya former av styrning av mänskliga rättigheter: intressenter
- Framväxten av begreppet multipla intressenter / intressenter
- Multipla intressenter och beslutsfattande: styrning, business och mänskliga rättigheter
- Multipla intressenter, business och internationell offentlig politik inom mänskliga rättigheter
- Globala allmännyttiga varor, mänskliga rättigheter och intressenter
- Styrning av globala allmännyttiga varor och gränserna mellan det offentliga och det privata inom mänskliga rättigheter: intressenter och beslutsfattande
- Multinivåstyrning och mänskliga rättigheter: beslutsfattande på olika makt- och auktoritetsnivåer.
- Multipla intressenter: global privat/korporativ sektor: transnationella företag och mänskliga rättigheter
FN:s agendor: MDG/ODM 2000–2015 och SDG/ODS 2030 och mänskliga rättigheter.
- Millenniumutvecklingsmålen och mänskliga rättigheter
FN:s deklarationer i det nya millenniet och nya agendor för business och mänskliga rättigheter
MDG och mänskliga rättigheter
- Den globala agendan för hållbar utveckling 2030 och mänskliga rättigheter
- Hållbar utveckling 2030 och business för utveckling
- Nexus mellan stat, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmålen 2030
- Nexus mellan privat sektor, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmålen 2030
- Äldre internationella organisationer – IO, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmålen 2030.
- Nya internationella styrningsorganisationer – OIG, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmålen 2030.
Mänskliga rättigheter och CoP 21 >>>> CoP 16 och CoP 17
Konferensen för parterna i FN:s klimatkonvention och mänskliga rättigheter: Parisavtalet 2015 >>> CoP 2016 Marrakech och CoP 2017 Bonn
SLUTSATSER: de stora förändringarna av mänskliga rättigheter i de internationella relationerna och paradigmet styrning, business och mänskliga rättigheter.
Grundläggande bibliografi
- Branch, J., 2015, The Cartographic State: Maps, Territory and the Origins of Sovereignty, Cambridge university Press
- Brisk, A., and Stohl, M., 2017, (Edited by), Expanding Human Rights: 21st Century Norms and Governance, EE Elgar
- Dann, Ph., 2017, The Global Administrative Law of development cooperation, 415-435 pp., en Cassese, S., (Edited by) Research Handbook on Global Administrative Law, EE Elgar
- Enderlein, H., Wälti, S., Zürn (eds), 2010, Handbook on Multilevel Governance, Cherltenham: Edward Elgar.
- Gilardi, F., 2008, Delegation in the Regulatory State: Independent Regulatory Agencies in Western Europe, Edward Elgar Publishing Ltd.
- Graz, J-Ch., and Andreas Nölke, 2007, The Limits of Transnational Private Governance, London, Routledge
- Helfand, M., A., (Edited by), 2015, Negotiating State and Non-State Law: The Challenge of Global and Local Legal Pluralism, Cambridge University Press.
- Hodgkinson, G., P., and Starbuck, W., H., 2012, The Oxford Handbook of Organizational Decision Making, Oxford University Press.
- Koenig-Archibugi, M., and Zürn, M., (Editors), 2006, New Modes of Governance in the Global System: Exploring Publicness, Delegation and Inclusiveness, Palgrave MacMillan.
- Oestreich, J., E., (Edited by), 2012, International Organizations as Self-Directed Actors. A framework for analysis, Routledge.
- Przeworski, A., Alvarez, M., Cheibub, J-A., and Limonge, F., 2000, Democracy and Development: Political Institutions and Well-Being in the World, 1950-1990, Vol. 3 Cambridge, UK Cambridge University Press.
- Rosenau, J., N., and Czempiel, E-O (Edited by) 2000, Governance Without Government: Order and Change in World Politics, Cambridge Studies in International Relations.
- Ruggie, J., G., 2013, Just Business: Multinational Corporations and Human Rights, Norton Global Ethics Series.
- Shelton, D., L., 2014, International Human Rights, Advanced Introduction to, EE Elgar
- UN, Sagafi-Nejad, T., in collaboration with John H., Dunning, 2008, The United Nations and Transnational Corporations: From Code of Conduct to Global Compact, United Nations Intellectual History Project Series, Indiana University Press.
- UNDP: Kaul, I., Grunberg, I., Stern, M., A., (edited by), 1999, Global Public Goods: International Cooperation in the 21st. Century, published by UNDP, New York
- Tesner, S., 2000, The United Nations and Business: A Partnership Recovered, St. Martin´s Press
Kompletterande bibliografi
- Bardhan, P., 2002, Decentralization of Governance and Development, Journal of Economic Perspectives, 16(4):185-205
- Benvenisti, E., 2014, The Law of Global Governance, Hague Academy of International Law
- Brousseau, E., Dedeurwaerdere, T., and Siebenhüner, (editors) 2012, Reflexive Governance for Global Public Goods, MIT Press
- Business Call to Action: http://www.businesscalltoaction.org
- Business and Human Rights: http://www.business-humanrights.org
- Cashore, B., 2002, legitimacy and the privatization of environmental governance: how Non- State Market Driven (NSMD) Governance Systems Gain Rule-Making Authority, Governance 15 (4): 503-529
- EITI: The Extractive Industries Transparency Initiative/Iniciativa para la Transparencia de las Industrias Extractivas: http://www.eiti.org
EJIL: European Journal of International Law: Vol. 23 (2012) No. 3: Symposium Global Public Goods and the Plurality of Legal Orders: pages, 643 to 769: Ejil: http://www.ejil.org > https://academic.oup.com/ejil European Journal of International Law/Oxford Academic
Equator Principles: Equator Iniciativas: Partenariado entre la ONU, la sociedad civil, el sector privado y el Estado/Gobierno: http://www.equator-principles.com
Flinders, M., 2005, the Politics of Public-Private Partnerships, The British Journal of Politics and International Relations, 7(2):6-19
Global Compact, Naciones Unidas: los diez principios del Pacto Mundial de las Naciones Unidas: los principios tienen como referente las siguientes Declaraciones: La Declaración Universal de los Derechos Humanos; Declaración de la OIT sobre los principios y derechos fundamentales del trabajo; la Declaración de Rio Medio Ambiente y Desarrollo; la Convención de las Naciones Unidas sobre la Corrupción: http://www.globalcompact.org
Haufler, V., 2001, A Public Role for the Private Sector: Industry Self-Regulation in a Global Economy, Washington, DC, Carnegie Endowment.
Hooghe, L., and Gary, M., 2003, Unraveling the Central State, but how? Types of Multi-Level Governance, American Political Science Review 97 (2): 233-243.
Human Rights and Sea: Human Rights at Sea: https://www.humanrightsatsea.org > Mar Rights, IMHR The International Maritime Human Rights Conference: https://mar-rights.com > Missing Seafarers & Fishers Reporting Programme: https://www.missingseafarers.org
IBLF: International Business Leaders Forum: http://www.iblfglobal.org
Krasner, S., D., and Risse, Th., 2014, External Actors, State-Building and Service Provision in Areas of Limited Statehood: Introduction, Governance: An International Journal of Policy, Administration and Institutions, Vol. 27, No 4, October 2014, Wiley Periodicals, Inc.
Risse, Th., (ed), 2011, Governance without a State? Policies and Politics in Areas of Limited Statehood, New York: Columbia University Press.
Sauvant, K. P., 2015, The Negotiations of the United Nations Code of conduct on Transnational Corporation: experience and lessons learned, Columbia Center on Sustainable Investment, Columbia Law School, The Earth Institute, Columbia University, New York, Brill Nijhoff, The Journal of World Investment & Trade: http://www.ccsi.columbia.edu
Thatcher, M., 2002, Regulation after Delegation: Independent Regulatory Agencies in Europe, Journal of European Public Policy 9 (6): 954972
OECD/OCDE: La Gouvernance au XXI siècle, 2002, OECD Publishing > http://www.oeced-library.org/gouvernance-au-xxie-siecle_9789264289369-fr > OCDE Líneas Directrices para Empresas Multinacionales: http://www.oecd.org/daf/investment
UNCTAD: Transnational Corporations, 2005, Volume 14, Number 3, ONU, New York: http://www.unctad.org/Docs/iteiit20059_en.pdf > UNCTAD, The Social Responsibility of Transnational Corporations: 1999, New York and Geneva: http://www.unctad.org/en/Docs/oiteiitm21_en.pdf
- UN Business Partnerships: A Handbook, United Nations Global Compact, 2013, New York
- UN Business: http://www.business.un.org
- UN Global Compact: Guidelines on Cooperation between the United Nations and the Business Sector, 2000/2009 versions: GA ONU: A/RES/56/76; A/RES/58/129; A/RES/60/215; A/RES/62/211 > www.unglobalcompact.org
UN Human Rights: Guiding Principles for Business and Human Rights: Implementing the United Nations “Protect, Respect and Remedy” Framework 2011: “Principios Rectores sobre las Empresas y los Derechos Humanos” 2011: Introducción a los Principios Rectores sobre las Empresas y los Derechos Humanos, United Nations Human Rights Office of the High Commissioner ACNUDH 2013.
- UN: Jolly, R., Emmerij, L., Ghai, Dh., Lapeyre, F., 2004, UN Contributions to Development Thinking and Practice: United Nations Intellectual History Project Series, Indiana University Press.
- UN: Toye, J., Toye, R., 2004, The UN and Global Political Economy: Trade, Finance and Development, United Nations Intellectual History Project Series, Indiana University Press.
- UNCTAD: Conjunto de Principios y Normas Equitativas Convenidos Multilateralmente para el Control de las Prácticas Comerciales Restrictivas: TD/RBP/CONF/10/Rev.2 > 1980: http://www.unctad.org/es/docs/tdrbpconf10r2.sp.pdf
- UNCTC Code of Conduct for transnational Corporations: United Nations Commission on Transnational Corporations, 1978 > 1983, Commission on Transnational Corporations ONU.
UNFCCC: United Nations Framework Convention on Climate Change: Conferencia de las Partes de la Convención Marco de Naciones Unidas sobre Cambio Climático y los Derechos Humanos: Acuerdo de Paris 2015: CoP 21 >>>> CoP 2016 Marrakech & CoP 2017, Bonn: http://www.unfccc.int
WBCSD: World Business Council for Sustainable Development: http://www.wbscd.org
Zellweger, Th., 2017, Managing the Family Business: Theory and Practice, EE Elgar
governanceresearchcenter.org/sv/articles/gobernanza-business-para-el-desarrollo-y-derechos-humanos/ · Maskinöversättning (AI) av originalet på spanska. Den kan innehålla fel: endast originalet är giltigt. Utskrivet från governanceresearchcenter.org. © José Escobar.