Presentation av kursens mål och innehåll

Kursen inriktas på studiet av internationella styrningsorganisationer samt makt- och auktoritetsrelationer inom nya sfärer av global styrning.

I den första delen av kursen kommer vi att utforska de teoretiska aspekterna av styrning och internationella organisationer samt de globala förändringarna av auktoritet och makt.

I den andra delen kommer vi att analysera den nya arkitekturen för internationella styrningsorganisationer: delegation, utformning av självreglerande styrningsformer samt spridning av nya ramverk och nya organisationer. Avsnitt II och III i kursplanen.

Den tredje delen av kursen inriktas på studiet av idéer, initiativ och funktionssätt hos internationella styrningsorganisationer samt deras interdependens med det nya systemet för global styrning. Avsnitt IV, V och VI i kursplanen.

Metodologi

  • Granskning av innehållet i kursplanen för Internationella styrningsorganisationer (OIG).
  • Presentation av pedagogiskt material: grafikset för Internationella styrningsorganisationer (OIG): konsultations- och forskningsguide: individuellt eller grupparbete.
  • Utlämnande av en allmän kursbibliografi

I Teoretiskt ramverk

  • Grundläggande teoretiska frågor om internationella organisationer (OI)
  • Begreppsmässig definition av nya internationella styrningsorganisationer (OIG)
  • OI och OIG: teoretisk ansats
  • Instrumentaliserande och spridning av makt, auktoritet och delegation inom internationella styrningsorganisationer.

II Allmän introduktion

  • Internationella organisationers historia: från början av 1800-talet till slutet av 1900-talet: en global överblick över utvecklingen av internationella organisationer.
  • Typologi av internationella organisationer: stat/FN och icke-statliga aktörer/privat sektor och civilsamhälle.
  • Policyutformning (policy making) och beslutsfattande (decision making): internationella organisationer/FN/stat
  • Gamla och nya ramverk för relationer mellan stat-FN och stat-FN-styrning
  • OI, nationalstat och styrning: suveränitets- och auktoritetsfrågor inom FN-systemet och styrningssystemet.

Samida dynamik av delegation och spridning av makt och auktoritet: från stat och FN till internationella organisationer; från FN och internationella organisationer till det nya styrningssystemet: regering-business-civilsamhälle + intressenter + OIG + G20-Business20, G7-Business7.

Styrningsramverk för utveckling: politiker för utvecklingseffektivitet/effektivt utvecklingssamarbete: ”Development Effectiveness” och det nya finansieringssystemet för utveckling: ”Financing for Development” (FfD): nya roller för den privata och offentliga sektorn: insatser från privata aktörer inom utvecklingsstyrning, bistånd och globalt samarbete.

III Arkitektur för nya internationella styrningsorganisationer

  • Uppkomsten av internationella styrningsorganisationer på 2000-talet
  • Typologi av internationella styrningsorganisationer: stat/FN och privat sektor/business och civilsamhälle.
  • Politisk grund för de nya internationella styrningsorganisationerna: retorik, agendor, aktörer…
  • Tillväxtdynamik hos internationella styrningsorganisationer på global nivå.
  • Internationella styrningsorganisationer och nätverkssystem

Transnationalisering av nationella allmännyttiga varor: enligt denna nya styrningspremiss hanteras nationella allmännyttiga varor inte enbart av staten och de internationella organisationerna, utan är alla aktörers ansvar.

Interdependens mellan internationella styrningsorganisationer och globala allmännyttiga varor:

  • implikationer för relationerna mellan internationella styrningsorganisationer, globala allmännyttiga varor (BPM) och B4D (business för utveckling)
  • OIG och BPM: leverantörer och operatörer av tjänster och finansiering
  • OIG och BPM: sökande efter legitimitet som globala aktörer för BPM
  • OIG och BPM och begreppet offentlig och privat auktoritet
  • OIG, BPM och transnationella företag (CTNs); OIG, BPM och begreppen suveränitet, territorium och rättigheter
  • OIG, BPM och globalt partnerskap: utvecklingsplaner, regleringsramar…

Utveckling av kapacitet hos gamla och nya internationella organisationer genom det nya styrningssystemet och internationella relationer.

IV Nexus mellan offentlig och företagsretorik och nya styrningsstrukturer

  • Nexus mellan FN:s stora agendor/ramverk och de globala initiativen från internationella styrningsorganisationer:
  • OIG och den globala agendan: FN:s millenniedeklaration, New York, 2000
  • OIG och den globala agendan: FN:s MDG (Millennium Development Goals), 2000–2015, New York: 8 stora globala mål.
  • OIG och den globala agendan: FN:s SDG (Sustainable Development Goals), 2030, New York: 17 stora globala mål.
  • OIG och den privata sektorns globala toppmöten: styrningsagendor
  • OIG och globalt partnerskap: business och utveckling: allians med den privata sektorn
  • OIG och spridning av begreppet business och mänskliga rättigheter för CTNs
  • OIG och självstyrning: systemet för självreglering: principer och frivilliga normer, CSR
  • OIG och auktoritet: nya former av privat auktoritet i de internationella relationerna
  • OIG och globalisering: retoriken om globalt interdependensförhållande
  • OIG och FN:s klimatkonventions parterkonferens och mänskliga rättigheter: Parisavtalet 2015
  • OIG och transnationella företag: fattigdomsagenda, rättigheter…

V Internationella styrningsorganisationer, system med flera intressenter och beslutsfattande

  • Flera intressenter och styrning: läget!
  • Beslutsfattande och flera intressenter
  • OIG, flera intressenter och subnationell och territorial styrning: mellan suveränitet och styrning.
  • OIG, flera intressenter och den progressiva omvandlingen av offentliga och privata regleringssystem.

OIG: utformning av självstyrande reglerande enheter och utbredningen av idén om frivilliga principer, rapportering, standarder, ansvar, transparens, antikorruption, redovisningsskyldighet och dess relation till systemet med flera intressenter/parter.

OIG, flera intressenter och policy- och lagstiftningsaktörer

OIG, flera intressenter och nya utvecklingsinriktningar: nya och gamla enheter: ompositionering, spridning och progressiv omvandling till de nya retorikerna för Partnerskap för utveckling, Business för utveckling, Finansiering för utveckling, Effektivitet för utveckling.

  • OIG, flera intressenter, privat sektor och offentlig sektor: interdependensförhållanden.
  • OIG och parterna i den globala styrningspolitiken
  • OIG och flera intressenter: legitimitet i den offentliga och den privata sektorn
  • VI INTERNATIONELLA STYRNINGORGANISATIONER: initiativ, funktionssätt och interdependens med det globala styrningssystemet: globala sfärer för offentlig och privat intervention:
  • OIG och vatten
  • OIG och energi
  • OIG och hälsa
  • OIG och utbildning
  • OIG och hav
  • OIG och naturresurser/utvinningsindustri
  • OIG och infrastruktur
  • OIG och klimatförändringar
  • OIG och miljö
  • OIG och hållbar utveckling
  • OIG och internet…

Globalt självregleringssystem för styrning: OIG och frivilliga principer; OIG och normer; OIG och rapportering; OIG och företags sociala ansvar (CSR); OIG och transparens; OIG och antikorruption; OIG och rättvisa; OIG och rättigheter…

Globala businessråd: transnationella nätverk av businessledare och CTNs; företagsnätverk; FN-nätverk, business och OIG.

Stiftelser i den privata och företagssektorn: CTN-stiftelser; stiftelser inom den nya globala filantropin; företagsstiftelser; stiftelser för ”Family Global Business”; globala stiftelser inom de internationella politiska sfärerna; stiftelser grundade av tidigare statschefer, stiftelser grundade av personligheter inom FN-systemet (fd tjänstemän, generalsekreterare…); stiftelser inom de internationella sfärerna för konst och kultur…

  • Hybrida partnerskaps- och styrningsenheter för offentlig-privat samverkan
  • Mellanstatliga, icke-statliga, internationella enheter
  • Hybrida enheter med flera intressenter

Enheter för produktion och spridning av offentliga och privata politiker för global styrning, produktion och spridning av privata och offentliga globala regleringsramverk, spridning av internationella politiker och lagar

Slutsatser

Internationella styrningsorganisationer och den politiska arenan för global styrning

Internationella styrningsorganisationer: nya roller? nytt paradigm?

Grundläggande bibliografi

  • Barrett, S., 2013, Why Cooperate? The Incentive to Supply Global Public Goods, Oxford University Press.
  • Bevir, M., (Edited by), The Sage Handbook of Governance, SAGE Publication
  • Branch, J., 2015, The Cartographic State: Maps, Territory and the Origins of Sovereignty, Cambridge university Press
  • Gilardi, F., 2008, Delegation in the Regulatory State: Independent Regulatory Agencies in Western Europe, Edward Elgar Publishing Ltd.
  • Díaz Barrado, C., Durán, P., Fernández Liesa, C., (eds) International Society and Sustainable Development Goals, Sustainable Development Fund, Chair on development and poverty eradication, Thomson Reuters Aranzadi, 2016, 585 pp.
  • Future Earth: http://www.futureearth.org
  • Graz, J-Ch., and Andreas Nölke, 2007, The Limits of Transnational Private Governance, London, Routledge.
  • Haufler, V., 2001, A Public Role for the Private Sector: Industry Self-Regulation in a Global Economy, Washington, DC, Carnegie Endowment.
  • Helfand, M., A., (edited by) 2015, Negotiating State and Non-State Law: The Challenge of Global and Local Legal Pluralism, Cambridge University Press
  • Hodgkinson, G., P., and Starbuck, W., H., 2012, The Oxford Handbook of Organizational Decision Making, Oxford University Press.
  • Karns, M., P., and Mingst, K., A., 2010, International Organizations: The Politics and Processes of Global Governance, Lynne Rienner Publishers.
  • Koenig-Archibugi, M., and Zürn, M., (Editors), 2006, New Modes of Governance in the Global System: Exploring Publicness, Delegation and Inclusiveness, Palgrave MacMillan.
  • Ku, Ch., 2012, International Law, International Relations and Global Governance, Routledge
  • Lindblom, Ch., E., 1992, The Policymaking Process, 3rd Edition, Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall Publishing.
  • Lodge, M., and Wegrich, K., (Edited by): The Problem-solving Capacity of the Modern State: Governance Challenges and Administrative Capacities, Oxford University Press.
  • Mackenzie, D., 2010, A World Beyond Borders: An Introduction to the History of International Organizations, University of Toronto Press.
  • Munn, R., E., (edited by), 1996, Policy Making in An Era of Global Environmental Change, Kluwer Academic Publishers.
  • Oestreich, J., E., (Edited by), 2012, International Organizations as Self-Directed Actors. A framework for analysis, Routledge.
  • Oliva, J., D., 2013, El Derecho al Desarrollo y la Cooperación Internacional, Editorial CIDEAL
  • Peters, B., G., and Pierre, J., 2016, Comparative Governance: Rediscovering the Functional Dimension of Governing, Cambridge University Press
  • Przeworski, A., Alvarez, M., Cheibub, J-A., and Limonge, F., 2000, Democracy and Development: Political Institutions and Well-Being in the World, 1950-1990, Vol. 3 Cambridge, UK Cambridge University Press.
  • Reinalda, B., 2009, Routledge History of International Organizations: From 1815 to the Present day, Routledge.
  • Risse, Th., (ed), 2011, Governance without a State? Policies and Politics in Areas of Limited Statehood, New York: Columbia University Press.
  • Rosenau, J., N., and Czempiel, E-O (Edited by) 2000, Governance Without Government: Order and Change in World Politics, Cambridge Studies in International Relations.
  • Sarooshi, D., 2007, International Organizations and their Exercise of Sovereign Powers, Oxford Monographs in International Law.
  • Sassen, S., 2013, Territorio, autoridad y derechos: De los Ensamblajes Medievales a los Ensamblajes Globales, Katz Editores.
  • Strange, S., 2000, The Retreat of the State: The Diffusion of Power in the World Economy, Cambridge University Press.
  • Tallberg, J., Sommerer, Th., Squatrito, Th., Jönsson, Ch., 2013, The Oppening Up of International organizations: Transnational Access in Global Governance, Cambridge University Press.
  • Tesner, S., with the collaboration of Georg Kell, 2000, The United Nations and Business: A Partnership Recovered, St. Martin’s Press.
  • Thatcher, M., 2002, Regulation after Delegation: Independent Regulatory Agencies in Europe, Journal of European Public Policy 9 (6): 95497
  • Trubek, D., M., and Santos, A., (Edited by) 2008, The New Law and Economic Development: A Critical Appraisal, Cambridge University Press.
  • UN, Sagafi-Nejad, T., in collaboration with John H., Dunning, 2008, The United Nations and Transnational Corporations: From Code of Conduct to Global Compact, United Nations Intellectual History Project Series, Indiana University Press
  • Weiss, Th., and Wilkinson, R., (Edited by) 2014, International Organization and Global Governance, Routledge.
  • Weiss, Th., G., 2013, Global Governance, Why? What? Whither? Polity Press

Kompletterande bibliografi

  • Bardhan, P., 2002, Decentralization of Governance and Development, Journal of Economic Perspectives, 16(4):185-205
  • Besley, T., and Stephen, C., 2003, Centralized versus Decentralized Provision of Local Public Goods: A Political Economy Approach, Journal of Public Economics 87 (12): 2611-2637
  • Benvenisti, E., 2014, The Law of Global Governance, Hague Academy of International Law
  • Brauer, J., and Haywood, R., 2010, Non-State Sovereign Entrepreneurs and Non-Territorial Sovereign Organizations, UNU-WIDER, United Nations University-World Institute for Development Economics Research: http://www.wider.unu.edu/publications/working-papers/2010/en_GB/wp2010-09/
  • Cashore, B., 2002, Legitimacy and the privatization of environmental governance: how Non- State Market Driven (NSMD) Governance Systems Gain Rule-Making Authority, Governance 15 (4): 503-529

EJIL: European Journal of International Law: Vol. 23 (2012) No. 3: Symposium Global Public Goods and the Plurality of Legal Orders: pages, 643 to 769: Ejil: http://www.ejil.org > https://academic.oup.com/ejil European Journal of International Law/Oxford Academic

Hooghe, L., and Gary, M., 2003, Unraveling the Central State, but how? Types of Multi-Level Governance, American Political Science Review 97 (2): 233-243

Klavers, J., 2015, The Law of International Organizations, Advanced Introduction to, EE Elgar

Krasner, S., D., and Risse, Th., 2014, External Actors, State-Building and Service Provision in Areas of Limited Statehood: Introduction, Governance: An International Journal of Policy, Administration and Institutions, Vol. 27, No 4, October 2014, Wiley Periodicals, Inc.

Liese, A., and Beisheim, 2011, Transnational Public-Private Partnership and the Provision of Collective Goods in Developing Countries. In Governance without a State? Policies and Politics in Areas of Limited Statehood, ed., Thomas Risse. New York: Columbia University Press

  • Munn, R., E., (edited by), 1996, Policy Making in An Era of Global Environmental Change, Kluwer Academic Publishers
  • OECD: La Gouvernance au XXI siècle, 2002, OECD Publishing > http://www.oeced-library.org/gouvernance-au-xxie-siecle_9789264289369-fr
  • QG: Quality of Government Institute: University of Gothenburg, Suecia
  • Together 2030: http://www.together2030.org
  • Zellweger, Th., 2017, Managing the Family Business: Theory and Practice, EE Elgar

governanceresearchcenter.org/sv/articles/organizaciones-internacionales-de-gobernanza/ · Maskinöversättning (AI) av originalet på spanska. Den kan innehålla fel: endast originalet är giltigt. Utskrivet från governanceresearchcenter.org. © José Escobar.